Magnus Johansson talar för välfärden första maj 2019 i Trosa. |
Sverigedemokraternas framgångar i riksdagen och i
opinionsundersökningarna skrämmer övriga riksdagspartier till
förenklingar utan logik och förnuft. Populärpolitiken dominerar
numera
kraftigt över den seriösa politiken i Sverige.
Ett slående exempel är ungdomsrånen. Skärpt bevakning och ökade
resurser till polisen står högt på dagordningen. När det gäller
att skärpa påföljderna är idérikedomen stor. Kontroll och straff
är ledord.
Sedan då? När allt fungerar. Vem tar hand om förövarna när de är
avslöjade, omhändertagna eller dömda. Jo det gör Statens
institutionsstyrelse (SiS). En myndighet vars inkompetens är väl
dokumenterad av såväl statlig kontrollmyndighet som fack och
massmedia. Det mest påtagliga av SiS misslyckanden är att
myndigheten inte klarade av att driva Lövsta ungdomshem. När den
institutionen lades ner hade den 78 år på nacken, huserade i
moderna och ändamålsenliga lokaler, var i övrigt välutrustad och
hade ett hundratal fast anställda. Men insikten att ungdomsvården
inte fungerar vill politiken inte saluföra och absolut inte ta några
politiska konsekvenser av. Satsning på tvångsvård av unga inom
socialtjänstens ram ger inga lättköpta poäng hos väljarna.
Ungdomsvård är dessutom i likhet med skola, förskola och
fritidsverksamhet en del av välfärden. Välfärdspolitik är allt
annat än populär politik.
En välfärd som minskar de sociala klyftorna är en hållbar väg
mot ett bättre samhälle. Skattesänkningar och hårdare tag mot
opassande människor leder ingen vart. Våra samhällsbyggande vänner
på Helgeandsholmen måste skärpa sig och arbeta seriöst,
långsiktigt och med politiskt mod.
(Artikeln införd i Södermanlands Nyheter torsdagen den 5 mars 2020)