Inledningsvis gick
det som på räls med inte mindre än tjugosex val till uppdrag i styrelser,
nämnder, föreningar m.m. som få vet att de existerar. Att revidera budgeten var
inte heller särskilt svårt, trots att det som sig bör fanns två förslag.
Alliansens medskickade ”Styrdokument för nämnder och styrelser …” gav näring
till kvällens första debatt. Inte undra på det då dokumentet var förvillande
likt Alliansens valprogram.
I pausen gick vi till
val och åt jultallrik. Valet gällde ombud till Sveriges Kommuner och
Landstings kongress 2015. Ett mycket formellt val med valsedlar och valurna. Tjänstgörande
i fullmäktige hade rösträtt. För att valet skulle bli korrekt påtalade jag för
presidiet att inkallelseordningen av ersättare till tjänst för
Socialdemokraterna var felaktig. En
moderat ledamot lade sig i presidiets arbete och menade att ”det där tar vi efter
valet”. Det ignorerades naturligtvis av presidiet, som beklagade felet och var
tacksam för att det påtalats. I presidiet finns tre ordföranden med
professionellt stöd av kommunsekreteraren. Kompetens nog för att klara av ett
administrativt problem, kan jag tycka. Jultallriken smakade bra.
På tal om proffsighet
blev jag förvånad när en tjänsteman blev putt för att några från oppositionen
ifrågasatte en del av den statistik som han och i varje fall delar av
majoriteten verkar vara blint förälskade i. Undersökningen handlade om hur
kommunens personal upplever motivation, ledarskap och styrning i sitt arbete.
Angeläget, men inte helt lätt att uttrycka i siffror. Säg för övrigt den undersökning och statistik
som inte kan och bör ifrågasättas.
En interpellation om
mottagandet av flyktingar gav en hel del fräscha synpunkter och förslag av
ledamöter från alla tre lägren. Från Sverigedemokraterna fick vi en bild ur
livet om en totalt misslyckad integration av en person som borde vara en given
och stark tillgång för samhället. En
vänsterpartist delade med sig av sina erfarenheter från invandrartäta
Södertälje. Där finns mycken kunskap i ämnet. Tyvärr fick nästa talare från samma
parti på sin väg mot talarstolen ta emot en gliring från majoritetsidan: ” du
tänker väl tala om Trosa och inte Södertälje nu!” Den incidenten kunde inte förta glädjen över att
alla var ense om att integrationen av nyanlända var den stora utmaningen för
hela civilsamhället. Där har vi något att bygga vidare på.
Sammanfattningsvis
känner jag inte riktigt igen mig i fullmäktige. Jag får en känsla av att en ny
kultur växt fram under åtta år av alliansmajoritet.