För Sverige - i tiden

För Sverige – i tiden

Finlands sak är vår. Så lät det i Sverige 1939, när Sovjetunionen anföll Finland och finska vinterkriget startade. Sedan dess har världen krymt. I realtid vet vi vad som händer på andra sidan jordklotet. Människan flyttar sig mellan världsdelarna på några timmar. Man kan bosätta sig i stort sett var som helst på klotet.

Nu är Eritreas sak vår. 1939 tronade Sverige fortfarande på minnen från fornstora dar. Efter andra världskriget växte kammen ytterligare på svenskarna. Vi var bäst på allt. Det var bara att surfa vidare på framgångsvågen oberoende av världen utanför. Olof Palme tog oss ur den villfarelsen. Han la sig i vad som hände i världen. För det blev han älskad och hatad.

Vårt svenska fosterland är vad vi har i dag och det blir aldrig något det har varit. Människorna som finns i landet är gamla eller nya medborgare, personer som vill bli medborgare och andra som vistas i landet av en eller annan anledning. Det är aningslöst och meningslöst att göra skillnad på människor utifrån var de är födda. Att eritreaner som hyllar regimen i sitt hemland och deras landsmän som hatar densamma har drabbat samman på svensk mark och stört ordningen visar att världen är liten och att vad som händer i Eritrea har betydelse för Sverige.

Ynka 0,15 % av världens befolkning är svenskar. Ändå tar Sverige stor plats i världen. Det gör landet för sin humanitet, solidaritet, frihet och välfärd. Men också för att landet ligger i framkant med teknik och vetenskap. Hotet mot de svenska värdena är den regerande högern när den härleder samhällets problem och kriser till invandringen och tror att repressiva insatser är lösningen.

Sverige är ett kungadöme. Regeringen borde damma av kung Carl XVI Gustaf`s femtio år gamla valspråk ”För Sverige – i tiden”.

Ingvar Lager - Gråsosse

Helgmys och dödligt våld

 

 En allmänt godtagen sanning är att det pågår krig om handeln av narkotika mellan kriminella grupper. En handel som det finns gott om pengar i. Pengar som värderas högre än människoliv. Vid så kallade skjutningar dödar pojkar och unga män varandra. Företeelsen kallas gängkriminalitet.

Skjutningar är vanligast i så kallade utsatta områden. Men de utsatta områdena är inte självförsörjande, så det kommer pengar från annat håll. I välrenommerade landsortskommuner har andra ungdomar råd att kosta på sig helgmys med främst cannabis. Den slutsatsen kan dras av SVT´s datajournalistik där man tittat på antalet dömda för ringa narkotikabrott per 10 000 invånare i Sveriges kommuner.

Gängkrigen om narkotikamarknaden går inte att komma åt så länge som det finns personer som köper och använder narkotika. Kunderna finns i hela landet, inte minst i Södermanland. I Flen, Eskilstuna, Oxelösund, Nyköping och Trosa ligger antalet kunder över riksgenomsnittet.

Vi sörmlänningar kan alltså göra betydande insatser mot det dödliga skjutandet genom
att se till att bruket av narkotika upphör där vi bor.

Tech - framtidens frälsare?

Någon gång framtiden kan källarfönstren i vårt hus renoveras utan någon som helst mänsklig arbetsinsats, enligt två representanter för yngre generationer som jag haft nöjet att prata framtid med. Människan behöver inte arbeta. Det kommer inte att finnas arbete att utföra. Något som heter Chat GPT open Ai fixar det. Trots ambitiösa pedagogiska insatser från mina yngre vänner förstår jag ingenting.

Att vår snickare och glasmästare Mickel som lagt två arbetsveckor på att renovera våra källarfönster inte behövs utan kan ersättas med hjälp av ett vidareutvecklat Chat GPT har jag svårt att förstå.

Möjligen kan jag tänka mig att man i en framtid varken renoverar fönsterluckor eller något annat. Gammalt och slitet ersätts med nytt. Men det kommer fortfarande att behövas människor som städar undan det gamla och beställer det nya. Det är mänskliga arbetsinsatser.

Vad jag tror är att Chat GPT är tämligen intressant för techproffs och så småningom kan bli nyttig för användare av artificiell intelligens. Nyttan för mänskligheten kan ifrågasättas och bör diskuteras.

Främling

 Främlingar får vänta i god ordning tills vi som bor här ätit oss mätta.

Cykel

 När jag fyllde åttiosju blev jag med cykel.

Den har tre hjul och elmotor till hjälp i backarna. Härligt!

70-plussare i coronatider

 SMHI bestämmer inte över vädret. FHM bestämmer inte över coronaviruset. Båda talar om hur det ska bli, ger råd och varnar. Jag litar på myndigheterna och rättar mig i stort sett efter vad som sägs. Det borde alla göra. Jag är 70 plus 16 och har det inte sämre än andra under pandemin. 

Barnbarnen tjatas det om. Vi får inte kramas. Vid min ålder är det vanligt att ha barnbarn. Mina barnbarn vet att deras morfar älskar dom. Barnbarnen har också bra grepp om pandemin. Tätare telefonkontakter, fler digitala bilder och möten utomhus får ersätta den fysiska närkontakten. Det fungerar hyggligt. Jag lever inte genom barnbarnen. Jag har ett eget liv. Samtidigt förstår jag den som allramest saknar närkontakten med barnbarnen. Men när det gäller nära och kära finns det värre situationer, som den att ha sin livskamrat på ett särkilt boende med besöksförbud.

Mina problem under pandemin är på ett helt annat och mera pragmatiskt plan. Jag plågas av att vi, hustrun och jag, är utestängda från samhälleliga verksamheter. Vi är medlemmar i tre samfällighetsföreningar som har hand om vägar, vägbelysning, grönområden, vatten och avlopp i vårt lilla samhälle. Föreningarna håller sina årsmöten som vanligt och beslutar om sådant som griper djupt in i vårt vardagsliv, i vår ekonomi och i grannsämjan. Jag får inte svar på mina frågor och kan inte komma med förslag eller delta i besluten. Det svider.

När Trosa kommun vill göra det möjligt för sina förtroendevalda att delta i nämdernas möten digitalt så väljer kommunen att samtidigt att göra sammanträdena slutna från att ha varit öppna i många år. Slutna möten kan inte vara digitala. Ledamöterna deltar i mötet i sina vardagsrum eller kök och anhöriga förväntas hålla sig därifrån. Annars blir ledamoten utslängd från mötet. Det kanske verkar överdrivet, men det har hänt mig och min fru. Alldeles i onödan, vill jag påstå.

Jag är präktigt försiktig, men bara delvis av självbevarelsedrift. Solidariskt tänker jag på den pressade sjukvården och allt det lidande som följer med en överbelastad sjukvård. Sådan insikt kommer med stigande ålder.

Ingvar Lager

 

Kommunalt vatten är billigt

 

Enligt Södermanlands Nyheter den 2/9 är vattnet dyrt i Gnesta. Där kostar det 6,74 öre litern. Det blir för en genomsnittlig villaägare 843 kronor per månad eller 10 116 kronor för ett år. I Östhammars kommun, som har landets dyraste vatten enligt den översikt SN refererar till kostar en liter 8,59 öre, alltså 1,5 öre mer än i Gnesta. Men i den statistiken räknas endast fastigheter vars vatten- och avloppsanläggningar ägs av kommunen.

På landsbygden kan det röra sig om helt andra kostnader. Där sköts ofta de kommunala angelägenheterna av samfällighetsföreningar. Så är det i mitt fall. Jag bor på Lövsta i Trosa kommun mitt emellan tätorterna Gnesta och Trosa. Här kostar vattnet 17,20 öre litern, alltså mer än två och en halv gång så mycket som i Gnesta.

Nu kommer våra kostnader att sänkas något innan årets slut när vi ersätter vår vattentäkt och det gamla vattenverket med vatten från kommunen. Men vi har kvar avloppsverket, alla ledningar, vattenmätarna och en administration bestående av tre samfällighetsföreningar. Dessutom kommer en av våra föreningar att ha ett lån för installationen av det kommunala vattnet som ska betalas. Allt detta är kostnader som annars ingår i det som vanligen kallas ”kommunalt vatten” och alltså ska betalas utöver det som vi betalar för vattnet som kommunen levererar.

Det är bra att SN lyfter vattenfrågan. Vatten är vårt viktigaste livsmedel men ändå ointressant för de flesta. I tätorten kan man klaga på kommunen om man tycker att vattnet är dåligt eller dyrt. Steget att engagera sig politiskt för att påverka kan ju kännas långt. Bor du på landet däremot äger du vanligen själv frågan och har personligt ansvar för om vattnet är bra eller dåligt, dyrt eller billigt.

Utslängd från möte

Inger, min hustru, blev utslängd från möte med Vård och omsorgsnämnden.

När man som jag är 85 år så är jag väl ursäktad för att jag inte förstår allt som händer i dessa coronatider. Hittils har jag kännt mig trygg i sällskap med mina tre profeter Tegnell. Kungen och Löfven. Men nu händer det saker i min närhet som gör mig förvirrad och det är besvärande.

Hustrun är ordinarie ledamot i Vård och omsorgsnämnden i Trosa kommun. Vid nämndens senaste möte blev hon utkastad efter en halvtimme och jag försöker förstå varför. Som ett led i kommunens åtgärder mot smittspridning var mötet slutet och smittkänsliga ledamöter som min 70-plushustru deltog i mötet digitalt. Hon lånade min dator för att hennes vägrade ansluta sig till mötet. Efter en halvtimme sökte hustrun upp mig i vår relativt rymliga bostad och bad om hjälp för att bilden på deltagarna i mötet försvunnit från skärmen. När jag förskte återknyta kontakten hörde vi nämndens ordförande förklara att eftersom jag försökte ansluta mig till mötet och mötet var slutet måste hon koppla bort hustrun. Och bortkopplad blev hon.

Konspiration, okunnighet om smittspridning eller självförgörande byråkrati? Det var frågorna jag ställde mig.

Konspirationsteorin ligger nära till hands för mig eftersom hustrun och jag är sossar och kommunen styrs av den gamla moderatledda alliansen. Men att makthavarna Trosa likt världens diktaturstater skulle utnyttja pandemin till att utvidga sin makt var i häftigaste laget även i min tankevärld.

Att okunnighet om hur smitta sprids skulle vara orsaken till att hustrun inte fick delta i nämndens möte var också en misstanke som jag snabbt avskrev. Ingen kan väl tro att smitta sprids genom Trofis nedgrävda rosa kablar. Särskilt inte nämndens ordförande som är sjuksköterska.

Återstår alltså en självförgörande byråkrati som orsak till att hustrun inte fick vara med på mötet. Regelverket som kommunen i all hast snickrat till för att bromsa smittspridning har brister som gör det svårt för tjänstemän och förtroendevalda att göra ett juste jobb. I alla fall är det så jag vill se det för att minska min egen förvirring.

Ingvar Lager

Farlig retorik

Om Ebba Busch (KD) och Jimmy Åkesson (SD) ooh deras partier haft regeringsmakten skulle omkring tretusen färre människor avlidit i Sverige året 2020, enligt dom själva.

Ebba; ”Den svenska regeringen har med berått mod tillåtit en stor smittspridning”

Jimmy: ”Tusentals människor, framförallt äldre, har tvingats dö i förtid för missbedömningar och svagt ledarskap”.

Källa: SVT 2´s partiledardebatt den 7 juni 2020.

En gammal gråsosse som jag har svårt att förstå att retoriken kan nå ett sådant avgrundsdjup.

Uttalanden som dessa kan inspirera lättpåverkade personer. Stig Engström, Rakmat Akilov, Mijailo Mijailovic´och Anders Brehvik är några varnande exempel. Partiledare och riksdagsledamöter får inte uttala sig så vårdslöst som Ebba och Jimmy gjort.

Veckans event

Veckans 70-plus event

Inger 70 + 15 på Korslöts återvinningsstation i coronatider.